Tjoo!   

Blev bara helt plötsligt sugen på att blogga. Det har inte hänt något speciellt intressant den senaste veckan och bloggandet tar så enormt mycket tid (iaf för mig!), så jag har inte direkt känt för det.

Men nu så ! :)

Ja, precis som rubriken lyder så fick jag en uppenbarelse idag och kom att tänka på att Burgården, eller iaf min klass, verkligen har vidgat mina vyer!

99,9 % av alla människor jag någonsin känt vet var Partille ligger. De känner till Allum.

Men så nu helt plötsligt säger de i klassen "Var bor du, Sandra?"

"Partille" ler jag då.

"Par-till-e..?" Får jag som svar.

"Eh, ja, Partille. Du vet, Allum."

"Allum? Vad är det?"

GAAAAAH!

Finns det verkligen människor i vårt land som inte vet var Partille ligger eller vad Allum är för något?! Opps, jag har nog missat något.

Då kom jag att tänka på att jag ändå har varit så himla isolerad. I hela mitt liv har jag umgåtts med vänner från olika delar av Partille eller Göteborgs "förorter". I princip har alla mina kompisar Partille Tidningen.

Men i min nya klass var det inte en enda kotte som visste var Partille låg!

Inte för att det är dåligt, jag är superduper nöjd med min uppväxt, mina föräldrar har verkligen (enligt mig iaf) gjort så mycket som de bara kunnat rätt! Jag känner att jag har lärt mig att ta ansvar, uppföra mig moget (i seriösa situationer, t.ex med vuxna.), hjälpa till hemma, hålla ordning. Dessutom är jag "bortskämd" som många säger då jag får en hel del kläder o skor o dyl. utan att vara i galet behov av det eller för att jag fyller år. Ändå är jag inte otacksam och tar inte saker för givet.

Det är i alla fall min uppfattning om min uppväxt   

Så nu har jag fått vänner från Kungsbacka, Angered, Lindome och "Skogen" bla ;) Det känns väldigt bra o positivt, även om de tyvärr inte bor så nära att man kan träffas över någon timma, förutom i stan då.

Det är roligt att komma ut från lilla Partille och jag är glad att jag inte valde Porthälla, för då hade jag ju aldrig träffat mina underbara klasskompisar !  

Jag har bara känt er i 3 veckor, men ändå känns det som om jag har känt några av er i en evighet! Jag kan vara mig själv, känner inte att jag behöver spela eller tänka på vad jag pratar om eller frågar de andra om. Vi är så Naturliga med varandra, superskönt!

Även om alla kanske inte vill se mitt riktiga, flummig jag. Kan bli lite väl bra ibland ;)

Men det får de som umgås med mig stå ut med :D

Nu ska jag sluta babbla.

Det sista jag vill säga är att IMORGON, lördag den 18/9, ska jag och Puma tävla i APPELLSPÅR i Lerum!! Första tävlingen någonsin för oss båda i bruks överhuvudtaget, det ska bli jätteskoj!

HÅLL TUMMARNA!  

Sandra

Tjoo Bree!

Då var det flera veckor sedan jag bloggade sist.

Men jag har inte riktigt haft något att blogga om och det tar så sjukt mycket tid, vilken jag inte har att lägga på bloggen.

Ledsamt kan tyckas, men jag har ett liv utanför min dator    

En snabbis bara, denna helgen har nog varit den mest lyckade i hela mitt liv!

I går (lördag) var jag först på agilitytävling i Stenungsund med Nezzie. Ett hopplopp och ett agilitylopp.

Disk i agilityn då hon missade (struntade i) att jag svängde och fortsatte fram ett hinder till. Resten av banan var superduper snyggt! :D  

Nästa lopp, hoppet, blev vi nollade och lyckades klämma in oss på en 4:de plats, 2:an, 3:an och 4:an kom i mål inom samma sekund. Det resulterade i en PINNE! Vår tredje och därmed SISTA i KLASS 1, hopp! Ahhhhh!     

Så nu är jag och Nezzie i klass 2 i hopp :D Världens bästa hund, om än inte så snabb   

Sen bar det av till Kungsbacka för tjejmiddag med några tjejer i klassen, underbart roligt hade vi!

Under kväll ingick staketförstörning och sjalhoppning bla..  

Sen idag åkte jag och Puma ensamma till vår hemmaklubb, SBK Göteborgsavd. 

Där var det lydnadstävling som vi tänkte vara med på.

Min moster ringer och säger att de ska komma och kolla, men de kanske inte hinner om vi får ett tidigt startnr.

Ja men såklart drar jag nummer 1 då!   

Hon låg platsen, även fast mormor satt med sin lilla cocker en liten bit bort och vi fick lägga om de då en hund drog upp en annan, vilket resulterade i att de sprang iväg med Puma efter sig...   

Lydnaden var jättebra jobbat av henne, jag hade ju inte alls hunnit förbereda henne som jag hade tänkt, så hon var inte alls med under linförigheten, men resten gick jättebra.

Det bästa var när vi ställde upp för hoppet. Det var som om Puma tyckte att hon visste vad hon skulle göra, för hon kastade som fram, rakt över hindret. Jag slängde mig fram och fick tag i svansen, så Puma hängde över hoppet.

Fick bära tillbaka henne till utgångspunkten och börja om. 

Nolla trodde jag, men nej se, momentet hade inte börjat !   

Så vi fick poäng på det ändå :)

Så här såg resultatet ut:

Resultat från lydnadstävlingen, klass 1, idag på SBK Göteborgsavd. 5/9-10

Platsliggning

Tandvisning

Linförighet 6½ "Långsamt sättande, Dubbel Kommando, drar i koppel"

Läggande under gång 8½ "Går ett par steg, DK sitt"

Inkallning 9½ "Snett sättande"

Ställande under gång 9½ "Något steg"

Apportering 8½ "Före kommando"

Hopp över hinder 9 

Helhetsintryck 9

---------------------------------------------------------------------------------------

Summa: 175,5 av 200 (160 krävs för uppflyttning till nästa klass)

AHH, vi är i LYDNADSKLASS 2!! :D:D

Och med de poängen, så ska jag berätta vad dagens inläggs rubrik innebär. Någon kanske redan listat ut det?

Jo, Jag drog startnummer ett. Vi fick ett förstapris (över 160 poäng), eller etta-pris som man också kan säga. Vi kom på plats nummer ETT!

Och Puma är bara en klockren etta på allt :)

Det enda som hade kunnat vara bättre hade varit om vi hade fått etthundra poäng (gånger 2) ;)

Sandra